ou est la?

Snalla svara mig! Fantastiska brev och livet i en liten by bland bergen. Badar nack i dammen och solar pa varma klippor. Raven och jag, djurens rike runt omkring: Svarta hastar blir tillslut vita och vilda bar vaxer i skogen: Cest la vie...

Fenixhund

Det ar varmt. Helvetes varmt.
M/L: Det ar den 23 juli 2012 och vi gar pa en gata i Frankrike.
Sa sant som det var sagt, alla kan slanga sig i vaggen. Men var ar jag pavag egentligen? Tja for att blasa bort pengarmurar och bli utsatt for rasism in my day to day life. Det ar inte solen som far mig att koka utan ilskan.
M: Den dar javla karringen kan dra sigg ansikte mot asfalten!!!
Flocken; Ja fan va arg, elda under din vrede lilla hunden!
Som jag eldar, och brinner, och fods igen som en naken liten ratta i en park uppe pa en kulle; omgiven av mat.

wow

Om jag inte redan sagt detta sa säger jag det igen: saker blir aldrig som en tänkt sig.

Det regnar för det mesta men idag vaknade jag till solsken. Lyx är lika med dusch sa idag var en lyxdag. Jag uppskattar varmvatten och duschkräm, jag uppskattar deo. Snart drar jag söderut, sol och bad och pinacolada med sma paraplyn. Vilket äventyr!

kdl

Im gonna leave this city got to get away! Im gonna leave this city got to get away!

Allting leder söderut. Massa choklad och kaffe men dåliga möjligheter till dusch. Idag var det dock dags, gäller att vara fin när en är påväg till ett nytt land. Jag längtar efter två saker: Golden Virginia och kyssar.

jmb

absolut inte ett förväl

För första gången i mitt liv flyttar jag från Sthlm. Jag vet inte på vilka grunder mitt beslut vilar på, men jag har fattat det utan tvekan. Jag ska till en annan plats, som om något drar mig härifrån. Vindar som viskar, vibrationer i marken som för stegen söderut. Jag önskar inget annat än ett eget rum, med ett skrivbord mot fönstret där morgnsolen lyser in och väcker en med varma smekningar. Tunna lakan och tomma golv, mina kläder på en hög, mina smycken, mina böcker mot fönstergaveln. Krukor i hörnen och en doft av stad, lakan som luktar svett och jag... som luktar hav. Eller sol, eller en blandning av min doft och doften från en annan kropp. Gamla kaffekoppar, vattenglas, någon som knackar på dörren och säger: "vi ska äta snart." 

Hej då Stockholm, ta det lugnt med festandet, ta hand om flocken och se upp för snutsvinen!

-

Jag kan spela på de här tangenterna som om mina fingrar inte vilat på något annat tidigare. Jag hittar orden och meningarna, jag spelar historierna. Mina fingrar hittar rätt och melodierna som skapas av de små bokstävena flätas samman till melodier. Toner som simmar in i varandra och aldrig dör ut i ekon utan svetsas fast på en vit yta. Ett litet pulserande sträck som indikerar takten, språket som sätter rytmen. Ögon blir till öron, du hör musiken i huvudet. En orkester av ord. 

thedogsais:

heaven

Jag skulle kunna gå naken och det är tur att jag är naken inombords så jag kan svalka hjärtat genom att flaxa med revbenen. Jag fyller fickorna fulla med guld och diamanter, Räven och jag lever "la vida loka". Vi kryper in i skuggan av ett träd och äter lakrits och fikon, dricker dyr juice som ingen betalat för. Ingen betalar för pengar är papper och det enda papper är bra för är att skriva på eller torka sig med. Det är därför jag aldrig går runt med kontanter för att slippa torka rumpan med skit. Jag har ändå en bok att skriva i. Inte heller går jag runt med id för jag går inte kopplad och jag har inget riktigt namn.
Jag har flera namn, fast använder mest två. Det ena är från operation Dövöra då jag och Katten brukade ragga upp killar, låta dem bjuda oss på drinkar för att sedan berätta att vi var lesbiska, och verka helt förbryllade över hur de stackars satarna inte förstått det. Det var bra, vi var bra. På inneställena brukade jag alltid fascinerat titta på människor som tagit alldeles för mycket syra. De dansade som om de var inne i någon imaginär rosa bubbla. De såg så fridfulla ut, onårbara, som änglar. Svettiga, rödögda, lortiga änglar.

whimpers are the sound of this world

Do you hate me? Please dont hate me! Im just a puppy, a puppy. Love me, take care of me, and most most important dont ever leave me alone. Im serious... LISTEN TO ME Im fucking serious man. Ill shit everywhere ill bark your brains out. Ok ok im sorry. Please dont go I didnt mean that. Look, sorry. Im just a dog, sometimes I dont know what im saying. Baby please, love me. Dont leave me, look at me! Who is gonna take me out? Who is gonna feed me? You cant just FUCKING LEAVE ME! You cant do this to me! Im just a pupp, im just a little scared puppy. The world will eat me up and spit me out. You got to help me! Dont go! NO! Stay, fucking stay! IM TALKING TO YOU! Please dont... hey what are you doin, no! Dont...

fram, till och från

Allt är en fråga om tid. Arrangera minuter och timmar i en rak linje så att jag kan gå mellan två raka väggar som monotomt fortsätter framåt. När jag staplar tiden vid mina sidor fel, svajjar väggen, kröker sig eller i värsta fall faller. Pladask! Himmelen är de orörda timmarna på morgonen mellan 9-12. Då har gången ett öppet tak och glasväggar, som ett växthus fyllt av ingenting och kreativitet. Här växer jag, slukar solljus och drar mig mot tunneln som väntar vid slutet av glasrummet. I det långa loppet är det alltid en kamp framåt; mot tunnlar, från tunnlarna mot ljuset, från ungdommen till ålderdommen, från livet mot döden. 

scattered/grey

Burning calories in the burning sun. I ride through time, trying to find something to do when I actually need to chill. "But hey..." The train left me, standing on the platform, I turned my back to the information screen and walked back. Cried in the elevator, eyes turning red and a singel tear erased with my hand. I crashed in a sofa on the 8th floor, watching the darkblue sky behind my head. Floated in to sleep. Floated away.