.

Ett av de ljuden jag älskar mest är nog det av en skateboard mot plan asfalt. Ett dovt brusigt ljud, så som mitt hjärta skulle låta om det inte fanns någon paus mellan slagen. Så som vackra hemligheter låter under varma lakan.

.

Sitter vid Jarlaparken, den är sig lik. Jag tror inte jag känner någon som sitter här. Alla tjejer som ska se så söta ut och alla killar som ska leka så coola. När jag sitter här känns det inte som om det var så länge sen. Jag minns studenten, och för den delen alla andra gånger jag suttit i den här parken. Alla som sitter i solen, som ligger i gräset, som pratar, försöker ställa sig in eller tillsammans sitter tysta smälter in i Stockholm som träden i en skog. De har funnit sig i sin roll och grävt ner sina rötter alldeles för långt ner i marken. Jag vill lämna denna monotoma stockholmsskogen och ta mig till en vacker äng.

s. 591

"Den sanna skådespelaren, sa Pearlman, kommer att utvecklas till den dag han dör. Döden är bara den sista scenen i den sista akten. Vi håller på att repetera inför den."

ar-te

Dash Snow

flow

När jag stänger ögonen blir mörkret en filmduk och minnen spelas upp medan timmarna sakta tickar på. Drömmarna som lämnar mig svettiga handlar om papegojor som förvandlas till kackerlackor, handlar om att jag skriker till mig själv att jag ska vakna, handlar om att jag blir jagad. Jag kan inte undkomma natten som gömmer sig bland lakanen och kväver mig när jag sluter ögonen. Jag lägger huvudet mot den kalla väggen, andas, lugnar mig.

Nyfiket vill jag fortsätta gräva i mina drömmar, i det djupaste inom mig. För när jag säger att jag mår fint säger mina drömmar något annat. Jag vaknar med nyfunnen klarhet. Jakten på drömmarna. Så uppenbart för mig nu. Jag ska söka efter sovsällskap så jag slipper vakna på natten och nypa mig i armen. Jag har dött i mina drömmar, jag har skadats, jag har jagats, hånats, skrikits åt. I verkligheten har jag bara blivit sviken för att sedan bli älskad igen. I verkligheten har jag bara sprungit från mig själv. För att springa rätt in i fantasin.

-

Kanske är det Jakten på Drömmarna. Alltså de verkliga drömmarna, de man kan offra allt för att jaga. "Allt" lika med sin tid, sitt liv. "Drömmarna" lika med det man själv vill, den djupaste önskan i hjärtat. Det har inte slagit mig innan men nu när tankarna blir meningar känns det uppenbart. Herruegud.

I alla fall för stunden.

"När kvällssolen går ner tar den bekymmerna med sig. Det är vackert. Vi är unga och kan fånga lyckan bara vi förmår att sträcka på oss. Mina egna armar runt min kropp. Jag har rest mig upp igen."

sökandet

Jag kan inte kalla det Jakten på Lycka för lyckan är för svår att hitta så mitt sökande blir förjävels. Det jag söker är något annat. Ibland tror jag att jag letar blint. Det finns stunder då jag känner att mitt sökande når sitt slut, och andra då jag känner att det bara börjat. Ledtrådar ramlar ner från himmelen, hittas på vägen, ges och mottags, försvinner eller för alltid glöms bort. Framsteg görs och motgångar möts.

Jag kan inte kalla det Jakten på Kärlek för kärlek är så abstrakt och jag för oromantisk för att leta efter den. För länge sedan trodde jag på den, nu litar jag inte längre på den.

(...)

-ofärdig, framors hus, Arequipa

beslut

Rätta beslut, som är så svåra att ta. Jag vill inte välja någonting jag vill bara va. Men jag tvingas mot det stup där beslut måste tas. Är det jag som väljer? Vem sårar jag nu? Vilka konsekvenser kan jag vänta mig? Sen och nu? Jag önskar att jag var 14 år igen då basketproffs var mitt enda val. Men jag är 19 nu och har inga framtidsplaner kvar. Samtidigt handlar val alltid om att välja bort. Något måste dö, offras, för att ge liv åt något nytt.

Gör jag ingenting har jag inget kvar. Inte ens ångern av ett dåligt val.

- Arequipa 19/03/2011

MDM

-

Städa, fixa, torka, ordna

orka, hinna, styra, börja

skynda, vidare, ut, bort

längta, vända, älska, känna

överväga, fastna, missa, ångra

akis

Dagen efter natten då alla dansade

gräver ner mig bland lakanen

Intorkade svettdroppar

och smaken av drömmar kvar på tungspetsen

Känner efter under lakanen

så länge sen jag drog min kind mot din mage

Stannar kvar i sängen

fast i värmen

igår, imorgon, nu

Mina rapar luktar jordgubbssaft och det känns äckligt och somrigt på samma gång. Hängde i skogen och plockade vitsippor, åt ostmackor och mazariner. Drog ut till ett hus några kvarter från himlens utkant och drack rom. Snacka skit. Mötte nytt folk. Dansade till allt och kunde inte sluta kolla på ljuset som ändrade färg. Kastade långa blickar på en snubbe som käkat syra. Hade velat sitta med honom vid stranden och prata skit. Bara snacka. Han såg ut som en bra lyssnare. Dansande halvägs in på en efterfest. Ångrade mig halvvägs. Tog tåget hem med vapendragaren. Bruden som aldrig lämnar mig i sticket. Klockan är fyra. Idag är redan imorgon.

peace

Words of wisdom I don't need them. What I need is ultimate playtime and eternal love. What I need is champange and the taste of salt on my naked skin. I need to feel that life goes on and I continue to be a stupid, crazy, lovesick, smoking chick.

No wind of change. I wanna feel like a tsunami hit me. Feel like I just escaped my own death and that life makes sence, that it is important.

No holy matrimony. My G girls meet me with skateboards and full bottles. My ladies in high heels. My waariors in mini skirts and tight tops.

familj, sol och tjuvar

Brorsan röker cigg och dricker öl. På min höft sitter det mäktigaste blåmärket jag någonsin haft. Från att ha varit stort och svullet har det blivit blått och längre ner skiftar färgerna över till lila och rött. Det är en riktig trofé. Idag finns det något i magen som känns konstigt. Som en insikt som letar sig upp mot hjärnan. Kanske är det en magkänsla som gör sig påmind. Solen är så varm och brorsan snackar skit så jag ignorerar det som vill ha min uppmärksamhet. Allt har sin tid och sommaren är på g. Boven i dramat sitter också på berget. Jag älskar att han hänger efter mig. Brorsan tänder en till cigg och jag lägger mig ner. Boven ligger bredvid.

Music is my cure.

När jag kopplar in högtalarna eller sätter mig ner med gitarren, när jag slår på radion eller när jag sätter på en gammal platta.

försöker förstå

Tappa tänder i dröm: rädsla för åldrande och död. eller ängslan inför mognaden, stå inför oberoende och ansvar; förlust av dragningskraft.

boven i dramat

Boven i dramat. Vilken jävel han är, bara dyker upp och förstör och försvinner igen. Borta (bra men hemma bäst). Borta (bäst och hemma bara ett utrymme för andetag).

Så fort boven dyker upp förändras dramat. De som älskat, tvekar. Historien får en skev vändning. Allt är bovens fel. Alltid (går jag framåt). Alltid (släpar minnen efter).

När boven försvinner ska allt bli bra igen. Karaktärerna minns den vackra dåtiden då allt var frid och fröjd i kungariket. Men boven finns kvar. Boven är jag. Förklädd (i samspel med omvärlden) och gömd (för att skydda handlingen).

.

Jag vet inte hur jag ska älska dig. Jag vill inte prata med dig, jag vill inte se dig. Nätterna slukar mig inte längre men din röst tar tag om mitt hjärta. Jag är förälskad i dina ord och mina ord är förälskade i dig. I din frånvaro håller jag balansen. Jag vill inte vänta på någon men kan inte låta bli att leta efter din skepnad.

hej

Jag försöker bemöta detta plötsliga miljöbyte med lugn.

tick-tack

El tiempo vuela y yo con el. Hasta hoy me a llevado por las playas de Cartagena hasta las playas del Ecuador, por las montañas del Peru y mañana sus alas volaran atraves el Atlantico. Yo guardo mi cara entre las plumas de los segundos, los minutos y las horas. El tiempo vuela y yo con el. Sus movimientos tan finos y silenciosos que nisiquiera escucho los segundos que pasan. Solo puedo distinguir el cambio entre dia y noche. El tiempo me llavara a viejos recuerdos, a familiares lugares a un paiz de mi pasado. El tiempo me dejara con los recuerdos, tu sombra en mi cama, las marcas en mi alma. El tiempo vuela y yo con el.

-

orden tar aldrig slut.
for jag skulle vilja beratta allt for dig.
orden hittar inte ut.
for jag vet inte hur jag ska forma min mun.
att du sa latt glommer mig,
starker mig.
paminner mig om att jag bara ar
en fisk i havet.
men jag drunknar
ar inte gjord for dessa vatten.
orden stiger som bubblor mot vattenytan.

inti

Det ar sa fint att se solen ga ner, for jag vet att den motherfuckern kommer vara dar nar jag vaknar, eller nar jag vinglar hem i gryningen. Den kommer lysna in genom det lilla fonstret i tradorren och dess ljus kommer varma golvet. Jag kommer finna den nar jag satter mig i trappan och ater avokado, den kommer finnas dar nar jag traskar upp pa terrassen och beundrar Misti.
Solen finns har, solen finna i Sverige. Solen finns i alla ansikten som letar efter den. Tack solen, for att du alltid finns dar. For att det ar sa latt att kanna din narvoro aven nar du gommer idg bland molnen.

.

tillslut brann tararna mot kinderna. som om de skapat sariga faror, en bana genom mitt ansikte. nar jag ser honom vill jag vara mer ledsen an vad jag egentligen ar och nar jag ser hur fint han har fixat alla vara grejjer, halsband i koppar, arband, ringar, mina planbocker, kanner jag en enorm hopploshet. nagra timmar senare i trappuppgangen vill jag inte langre sa vi satter oss ner, han haller om mig och sager att "ingen har dott Matilda!". det kanns dock som om nagon dott, eller atminstande som om jag forlorat ett favoritgossedjur. vi pratar tyst for runt omkring oss sover andra rotlosa. nar han viskar kanner jag hans andedrakt mot mitt ora. du ar sa fin min van, tanker jag. du ar min finaste van och jag alskar dig.
imorgon ar en ny dag och i overmorgon skapas siluetterna... framtiden. jag kommer tillbaka min van, men herregud vad ung jag ar som lovar sant.