Mango

Det rinner limejuice mellan mina fingrar. Med tungan fångar jag upp dropparna men mina händer blir ändå klibbiga. Mango, det första som på länge påminner mig om sommaren. Jag sitter på samma golv och ser ut över samma himmel med samma höghus som i en spiral ser ut över orten. De där höghusen vaktar våra kroppar när vi sover. De liknar robotar från en ny värld. Tusen ögon och tusen hål. Det här har blivit mitt lilla Hamptons fast ute på linjen där jag kan köpa mangos och lime som vi sedan kan äta på golvet med salt. Det är här jag får tänka på sommaren och dämpa stressen av att inte hinna med allt. Jag omorganiserar mitt arbetsschema så att jag kan hinna med taktiska festivaler. Jag funderar över vinkel. Jag kallar på Wieners ande att guida mig genom denna för utomstående ögon ganska vita tillställning. Jag blir infixad. Insmugglad. Jag läser Wiener och Salgado och alla andra jag vet som är modiga nog att skriva ogenerat om sex och intimitet. Jag vet inte om jag är det rätta virket men jag vet att det är något som jag vill och därför måste göra. "Om du inte vågar men vill är det dig vi vill ha". Det är mig ni vill ha, det är mig ni vill ha. Jag är innerst inne galen nog, min kärna är en hund. Jag tänker på Oli och hur min hud kommer bli hans palett. Jag tänker på golvet och höghusen och ljuset som glittrar i taket. Jag tänker på händer mot solarplexus som djupandas till ljudet av gonggongar eller ljuskålar eller va fan de nu heter. "Vi vill fira livet". Jag vill födas på nytt och föreviga förbli människa. (Och djur).