lördag 5 januari 2019

Anda

Sover på rygg. Trycker huvudet mot mig när jag slutar stryka din mage. Vägrar gå ut. Vill bara ligga sådär, jag ba: kom nu vi måste vi har inte varit ute sedan igår och då ville du knappt gå en meter. Du känns som jag vissa dagar och jag känns som vem då? Konstigt hur jag tar efter vissa vanor. Nu bara dricker jag vatten när jag vaknar typ två liter som han sa, sen äter jag en middag. Steker ägg med gurkmeja men utan svart te. Det känns skönt att vara ute ur det svarta hålet av vackra lockar och tillbaka till verkligheten. Jag badar badkar och av värmen stiger känslor upp mot huvudet och jag måste duscha med kallvatten bara för att kunna andas igen. Det är underbart och svårt att bara vilja spela musik. 2018 var året då två män förde hela patriarkatets talan. 2018 var året utan förlåten. 2018 var året då hunden vaknade efter så många år av kärleksfull vila. Av kärlek vaknade den igen. Duktig vovve. Anarki.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar