Skrivaren går i högvarv och bryter tystnaden i lägenheten, kaffekokaren suckar ibland högt och spottar ut små skvättar svart slem. Jag förbereder mig för att ta stats och förflytta min kropp från det som varit mitt hem. Fyller en sopsäck med kläder och drar den först till passkontoret och sedan till hooden. Tack mor för att du lämnat ditt månadskort så jag kunde slinka förbi de civila kontrollanterna som stod parkerade vid spärrarna. Inget ljus reflekterades i deras ögon, inte ens de sken som borde komma från själen. Kräk.
Här är allt lugnt, det enda stökiga har skapats av mig. Allt annat är i harmoni med renhet och strukna kläder. När skrivaren arbetat klart och slickat sidor med Bakunin, Kropotkin och Chomsky andas jag ut och ser ut över kastanjträden. Kärleken tycker om att klättra i träd, hen hade klättrat uppåt för att spana på fågelboet högst upp i trädet. Grenar som ger liv ska själva dö enligt beslut från fastighetsskötaren. Deras rotsystem är för stort. Upproret som vill spränga asfalten måste kvävas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar