vita öar

Små vita öar. En mellan ett och halv tre. En efter fyra en efter tre. Men annars är de ensamma i ett hav. Ett strå utan snö på, en blommar som lever kvar. Om jag är ett träd skulle jag vara utan stam. En buske bara, där grenarna spretar fram. En pinne, som blir fler pinnar, som blir fler pinnar, som sträcker ut sig åt alla håll i ett desperat försök att få kontakt. Gör mig till ett träd. Ta tag i mitt spretiga huvud, dra upp mig, sträck ut mig, låt mig se mer än mark. Jag vill svajja men aldrig falla. En kalender är allt jag har med små vita andetag. Timmar då jag inte ska bort. Timmar då jag inte sköljs bort. Gör mig till ett träd, eller ett blad som bara kan kastas iväg.