Det är små saker som betyder ngt. Som att stå på en okänd balkong med en ljusslinga som slingrar sig in i hjärtat. Jag vet inte vad som kommer bestå. Vad som vara. Hur länge. För evigt? (Nej). Samtidigt kan jag hålla kvar vid de tillfällen då min själ blir en del av fyra väggar, två armar, ett lakan, tio fingrar och tio tår. Jag försvinner in en skog där fåglarna sjunger the doors och janis joplin. Där träden är krukväxter och månen är glöden från min cigarett. Jag är en ensam varg, jag är en sjöljungfru, jag är en disney karaktär, och som så många gånger förut är jag inte här. Inte just nu.
Förlåt om ni får vänta på mig, om jag blir ett besvär, men jag är i skogen. Inte riktigt vilsen för jag vägrar hitta hem. Jag är för er försvunnen men jag dyker upp snart igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar