är varje por på min kropp
en gråtande flod.
För hur länge jag än lever,
torkar sekunderna,
minuterna
och timmarna
bara tårar av blod.
År, plåstrar in
meningslösa millimetrar,
på en blödande människokropp.
Tiden syr inte ihop köttet
för där dagarna stoppar blodet
klöser nätterna djupare in i huden.
Uppvaknandet
då plåstret slits bort.
Inga skorpor
inga ärr
bara nya bäckar av rött vatten.
På den ljusa rodnaden
växer nya sår
som röda vågor
invaderar vit sand.
Tiden läker inga sår...
tiden bara går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar