tobaken är slut.
Berusningen har lagt sig,
mina andetag har svalnat.
Jag ser ut i ett blått mörker
in i en sommarnatt.
Inga fåglar som flyger och skuggar,
inga gömda samtal i grönskan.
En vägg som separerar vind från värme.
En kropp som håller inne min vilda själ.
Den vill ryta som ett lejon in i det blå,
mörkret.
Kasta skuggor över hustak
för att slutligen byta plats med solen.
"Jag skapar inte harmoni"
säger min själ.
Så jag stänger igen revbenen,
sätter musklerna på plats,
rätar till skelettet
och fortsätter stirra in i denna sommarnatt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar