Dagarna känns tomma
för en gångs skull.
Jag kan fylla dem till brädden
med allt jag inte kunde förr.
Med andetagen
jag äntligen hör,
med tankarna
som inte längre förstör.
Med livet jag lever nu
och inte det från förr.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar