La aventura continua

Det finns manga saker just nu som skulle kunna gora mig olycklig. Sa himmla mycket jag tycker ar daligt, kefft, omotiverande, oskont och stressande. Det finns saker som jag inte trodde skulle forandras (annu), saker som jag hoppades skulle forbli. Men en varld har krockat med en annan och saker har adrat form, farg och karaktar. Det finns dagar da jag vaknat och kant mig ensam, oskon och otrygg. Det finns stunder da jag trott att jag skulle do, stunder da det varit svart att ga upp pa morgonen. Natter da jag gratit, dagar da jag tvivlat pa mig sjalv.

5 manader har passerat och sa himmla mycket har hant. Jag har fatt en ny syster i Quito och jag tackar henne for att hon varit sa sjukt generos och stark, tack Johanna. Jag har lart kanna A, en brud som jag sa garna onskar vore har nu sa jag kunde fa skratta till tarar igen. Jag har traffat Rafael som peppat mig att skriva och inte ge upp hoppet pa poesin. Jag har fatt en ny fatser i Cartagena. Jag har haft turen att stota pa Jakob som ar den modigaste och finaste 10 aringen jag nagonsin traffat. En kille som lart mig att aven de minsta kan ha nagot att lara ut, man maste bara vara odmjuk nog att kuna se det, och vilja lara. Jag har traffat J, umgats med V och B. Jag har rest med en manniska som jag alskar och som tvingat mig se djupare in i mig sjalv.

Jag har kunnat se solen ga ner over vattenytan i Ecuador for att sedan full och glad se den ga upp igen. Dansat, busat, kramats, hallit i hand. Jag har sett stjarnorna pa en backsvart himmel uppe pa ett backsvart berg och kannt kosmos sa javla nara. Skattat, lyssnat, pratat, andats och alskat. Dagarna har gatt sa fort men har varit fyllda med sa mycket. Vissa skulle saga att aventyret har tagit slut nu. 5 april har jag en biljett hem.
De senaste dagarna har varit fantastiskt pa manga sett. Jag har varit tvungen att se tillbaka pa att som hant. Jag har bestamt mig, andrat mig och bestamt mig igen. Men nu star jag har och kanner att jag bara har mig sjalv. Jag ar ensam i att skapa min egen lycka. Ingen annan kan ga min vag. Ingen annan kan folja mina drommar. Ingen ar min chef, min gud, min overman. Jag tar hand om mitt eget liv. Fy fan va skont det kanns.

Sa nu stannar jag 5 manader till i den har fantastiska kontinenten. Det basta av allt: det kanns som ett javligt bra beslut!