20 sep

Det är dagen efter stormen och tavlan visar ett landskap av förödelse och smärta. Olycka. Ilska. Men den tavlan, den bilden, är vår. Men dem som sitter på färgen och penslarna sitter i riksdagen, i regeringen, i näringslivet och på chefsplatserna. Skrattar åt oss och kluddar med färgen. Skapar mörkare och mörkare ringar och högre berg. Skapar ett landskap som gynnar dem men som inte behagar våra ögon.

Så låt oss bryta oss in och ta tillbaka. Hämta färgen, hämta penslarna och riv ner duken. Låt oss börja på en ny tavla som vi målar tillsammans. Låt imorgon bli en ny dag och en dag närmare ett mästerverk.