On the ground

Jag känner att jag svajar. Vädret som ständigt tycks växla mellan regn, sol, kyla och värme skapar mer än högtryck och lågtryck. Det skapar en oklar atmosfär. En konstig känsla möter mig när jag lämnar lägenheten, en känsla av oro och kanske en gnutta ovishet.

Kommer det regna snart?

Kommer natten sluka mig inom kort?

När jag ser mig om vet jag inte om jag känner mig ensam eller omringad. Stundvis kan ensamheten stryka som en katt mellan mina ben och jamande klättra upp för min kropp. Stundvis är det rörelse överallt; ett regn av människor, ljud och närhet som inte vill sluta falla. Men jag vet innerst inne i mörkret bakom revbenen att jag bara kan bry mig om mina egna hjärtslag.