Helt plötsligt har dagarna, nätterna och stegen tagit mig från smutsiga madrasser, sovsäckar och trottoarer till en mjuk säng i en trygg familjemiljö. När skriken lagt sig och förorten andas lugnt kommer drömmarna. Nätterna är film i dålig kvalitet, morgnarna är bara till för att minnas nattens handling, och tankarna är bilar på en åttafilig motorväg som går i 100 km/h.
Så även fast mitt huvud vilar på mjuka underlag är tankarna som resan; dem åker dit dem vill.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar